3 frågor från Funka
I Funkas senaste nyhetsbrev fick jag svara på 3 frågor.
Här ser du texten:
Tre frågor till Susanna Cederquist, föreläsare och författare med fokus på dyslexi
| Du brukar framhålla dyslektikerns styrkor. Vilka är de? Man är ofta duktig på att tänka ”stort”. Det kan också röra sig om det som kan kallas för sammankopplat tänkande, att man är duktig på att koppla ihop saker och ting och hitta samband. Att tänka kreativt och problemlösande.Man är ofta duktig på 3D-tänkande, både att förstå, tolka och tänka tredimensionellt. Att vända och vrida på saker och system i tanken. Bildtänkande och imagination på engelska, tas också ofta upp som dyslexistyrkor. Även helhetligt tänkande, att man som dyslektiker ofta är snabb och har lätt för att avkoda helheter och tolka mönster. Det behövs mer forskning på området, men det finns redan mycket som tyder på intressanta skillnader mellan dyslektiker och icke-dyslektiker, som inte har med läs- och skrivområdet att göra. Olika sätt att tänka och fungera resulterar i svårigheter inom läs-och skrivområdet samtidigt som man har lättare på andra områden. Hur kan en kommunikatör bäst hjälpa en dyslektiker? En text ska vara tillgänglig på minst två sätt, man ska både kunna ögonläsa och öronläsa texten på ett smidigt sätt. Att kunna lyssna på innehållet, öronläsa, är särskilt viktigt ur ett dyslexiperspektiv. Idag finns all teknik som behövs för att alla typer av text enkelt ska kunna lyssnas på, till exempel med Talande Webb eller liknande hjälpmedel. Det handlar också en del om själva layouten, där det också finns saker att tänka på.Om man som kommunikatör använder sig av foldrar, infoblad eller pdf:er som också ska kunna skrivas ut kan man exempelvis lägga till Blipsay Lyssningskoder intill texterna. Då kan man som läsare enkelt välja sitt sätt att läsa eller lyssna på innehållet och det är då förberett från början. Som kommunikatör är man ofta mån om att nå ut med sitt budskap till många. Då måste man ta hänsyn till våra olika sätt att ta till oss en text på effektiva sätt, då behöver bredden finnas. Tror du den skärpta tillgänglighetslagstiftningen kommer att göra skillnad för personer med dyslexi? Ja, det tror jag. Textnormen är mer eller mindre stark i vårt samhälle och ju mer medvetna vi blir om dess inverkan desto bättre är det. Ur dyslexiperspektiv så behöver kunskapen öka kring hur man som dyslektiker fungerar och vilka konsekvenser det leder till. En viktig likvärdighetsaspekt utifrån textnormen är tillgängligheten och att förstå våra olika sätt att ta till oss information.Ju mer vana vi får vid tillgängliga texter desto bättre är det. Att fler och fler förebilder och förlagor finns, i och med att fler blir tvungna att tänka tillgänglighet från början. Det är en viktig nyckel. Ibland kan jag tycka att det är lite tråkigt att behöva prata lagar, men det är ett effektivt sätt att nå förändring, att prioritera och forma vanor. Vi kan ”kompetenseffektivisera” mycket mer än vad vi gör idag, exempelvis inom utbildningssystem och just också inom kommunikation. I framtiden hoppas jag att alla texter ska vara tillgängliga från början och att det är en självklarhet. Blipsay Lyssningskoder kan du beställa på: blipsay.se Du hittar mer intressant från Susanna på webbplatsen: www.susannacederquist.com Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin |
Läs hela Funkas nyhetsbrev del 3 2020 här
eller i länken nedan: