Intervju/text om dyslexi hos Iris

”I avsnitt 99 av Med målet i sikte gästas Lisa och Charlotte av Susanna Cederquist. Hon brinner för att upplysa och utbilda om dyslexi. Det blir ett samtal om läs- och skrivsvårigheter, om dyslexistyrkor och hur vi får ett kompetenseffektivt samhälle. 

Bortom bokstäverna: Fördomar, styrkor och det dyslektiska tänkandet

Susanna är en prisbelönt föreläsare, författare och rådgivare inom dyslexi. Hon är i grunden lärare med vidareutbildning inom dyslexi, kognitiv psykologi och specialpedagogik. I sin roll som ”dyslexiupplysare” anlitas hon av bland annat skolor, företag, myndigheter och organisationer. Hon ingår också i olika internationella samarbeten och grupper inom dyslexi och neurodiversitet. Susanna har även varit rådgivare åt Prins Carl Philip & Prinsessan Sofias Stiftelse. Susanna är med andra ord expert på området och svarar snabbt på Charlottes första fråga.

Vad är Dyslexi?

– Dyslexi kopplas till läs- och skrivsvårigheter. Det är det, men jag vill inte sätta en punkt där. Jag vill istället säga att det handlar om ett annat sätt att fungera och tänka på, som resulterar i läs- och skrivsvårigheter, men också i styrkor, dyslexistyrkor säger Susanna.

Hon beskriver att som dyslektiker utgår tänkandet inte från text, som idag är normen i samhället, utan snarare från bilden.

– En dyslektiker är ofta duktig på att visualisera, förstå system och strukturer, och koppla ihop saker som annars inte verkar höra ihop. Att tänka utanför boxen säger hon.

Hon beskriver flera styrkor som följer med det dyslektiska tänkandet men att svårigheterna också hänger ihop med textnormen i samhället.

Textnormen påverkar oss

Trots att det idag finns många sätt att kommunicera på som bild, ljud, film osv finns det en hierarki mellan de olika sätten att kommunicera. Normen är att text, och att ”ögonläsa”, är det bästa sättet att ta in information på.

– Det är viktigt att vara medveten om textnormen; hur den ser ut, och vad den får för konsekvenser för människor och samhället. För den är också starkast inom utbildningssystemet säger Susanna.

Hon menar att just på grund av textnormen blir skolan något av det tuffaste man gör som dyslektiker. Vi människor fungerar, tänker och gör saker på olika sätt.

– Att läsa är ju egentligen bara ett medel för att nå någonting annat. Om vi kan nå det målet på ett annat sätt så spelar det ju egentligen ingen roll, så länge vi kan ta oss dit säger hon.

Olika definition av dyslexi i olika länder

Samtalet går vidare in på olika typer av dyslexi. Susanna berättar att i vissa länder delar man upp dyslexi i olika namn. I Sverige har vi ett dyslexibegrepp, men dyslexi kan yttra sig lite olika. En del kan uppleva problem med att skriva och stava, att uttrycka sig i text, andra kring läsning. Hon poängterar också att man inte ska blanda ihop dyskalkyli, svårigheter att hantera siffror, med dyslexi. Det är en egen diagnos menar Susanna.

– Det är en vanlig förväxling att dyslektiker också har problem med matematiken, då det för en del egentligen är lästalen som snarare blir utmaningen.

Gå inte ifrån de tekniska möjligheterna

Lisa frågar hur svenska skolan ligger till i fråga om att stötta personer med dyslexi. Susanna berättar att det ser olika ut men att hon också ser en trend i att just nu starkt premiera och prioritera ögonläsning, ett synsätt som kan exkludera personer med dyslexi.

– För mig framstår det som att vi kliver bakåt i just denna fråga inom skolan och skolpolitiken just nu, en oroväckande utveckling. Det finns otroliga möjligheter i den teknik vi har idag, som sedan länge används och är nödvändiga för många. Vi måste fortsatt ta tillvara på och använda den i skolan, så att vi inte hindrar eller exkluderar någon säger hon.

Det talas idag mycket om läsfrämjande och vikten av att läsa, och självklart ska alla barn lästräna. Att man inte svarar som förväntat på lästräningen är ju exempelvis ett sätt att upptäcka dyslexi. Oförmågan och kvarvarande problematik trots evidensbaserad lästräning finns också med i dyslexidefinitionen. Att man i dessa sammanhang då läsning idag lyfts inte nämner dyslexi och att alla inte kan bli effektiva läsare på traditionellt sätt, anser jag innebär en risk. Att dyslektiker kan riskeras att tappas bort, glömmas bort eller exkluderas. Kanske kan det också riskera att vi förnekar dyslexi och vad det innebär.

Hur upptäcker man dyslexi?

I Sverige uppskattar vi att 5 – 8 % av befolkningen har dyslexi. I andra länder kan det se olika ut, och på vissa platser nämns siffror som 20 – 21 %, beroende på hur man mäter och andra aspekter. Hon poängterar att det är viktigt att inte vänta med en utredning om man misstänker att man själv eller ett barn har dyslexi. Många lägger mycket energi på att dölja sina utmaningar.

– Det finns fortfarande mycket fördomar om dyslexi. På grund av textnormen så tror många att exempelvis sättet man skriver på alltid avspeglar det man tänker. Bara för att en text kan bli rörig, betyder det inte att tankarna bakom är röriga etc. Vi måste acceptera att det finns både ”ögonläsare” och ”öronläsare” och sluta rangordna olika sätt att läsa och uttrycka sig på.

Samtalet kommer in på hjälpmedel. Susanna menar att ord som hjälpmedel och stöd kan vara laddade och normativa begrepp, vilket hon ofta stöter på i sitt arbete. Hon vill istället benämna det som olika sätt att läsa och skriva.

Så blir vi kompetenseffektiva

Genom att sprida information om dyslexi vill Susanna öka kunskapen om hela bilden av dyslexi och vad det dyslektiska tänkandet innebär och får för konsekvenser.

– Jag vill öka kunskapen och förståelsen för dyslexi och bidra till att fler ska förstå värdet i de olika sätten vi fungerar på. Det är viktigt att man tillåts arbeta kompetenseffektivt på en arbetsplats eller i skolan. Det vill säga, på sitt sätt. Det finns olika sätt att utföra uppgifter på, hur man kan presentera sina resultat säger hon. Vi har så mycket att vinna på att se och acceptera skillnaderna, att se värdet i våra olika sätt att tänka.

Hon avslutar med att ge tips till arbetssökande med dyslexi, hur man kan göra sitt arbetssökande enklare, hur man hittar och använder sina styrkor bäst. Hon uppmanar också arbetsgivare att lära mer om dyslexi för att skapa likvärdiga förutsättningar och blir mer kompetenseffektiva.

Med målet i sikte – finns där poddar finns

Vill du lära dig mer om dyslexi, det dyslektiska tänkandet och neurodiversitet? Vill du ta del av Susannas tips? Lyssna då på avsnitt 99 av Med målet i sikte. Som vanligt hittar du podcasten via Simplecast, Spotify, Itunes och i din podcastapp!