Vem har rätt till kurslitteraturen…?

Ringar på vattnet

Läromedelsförfattarna (som jag är medlem i utifrån min bok om dyslexi för lärarfortbildning/lärarutbildning) lyfter vikten av kurslitteratur i högskola/universitet.

Myndigheten för tillgängliga medier får uppmaningar av regeringen att se över användandet av Legimus inom högre utbildning.

Uppenbart är att önskemålen om att öronläsa är påtagligt, och det kan ses som ett hot mot bland annat de tryckta böckerna.

Något som är av yttersta vikt i detta är att de primära öronläsarnas förutsättningar eller rättigheter inte på något sätt får hotas. Diskussionerna får inte leda till att färre böcker läses in eller görs mindre tillgängliga via exempelvis Legimus för de studenter som behöver läsa med öronen i studierna, de primära öronläsarna pga exempelvis dyslexi.

Vad kan man då göra? 

Olika rättigheter, upphovsrätter och annat står på sätt och vis lite mot varandra. Oro finns från olika perspektiv.

Vi behöver ha fortsatt tillgång till tryckt kurslitteratur, framförallt på svenska.

Samtidigt kunna tillgodose en som det kan tolkas som växande önskan om att kunna lyssna på litteratur, även för ögonläsare – traditionella läsare. Att variera sitt läsande.

Dock utan att på något sätt försämra rättigheterna för de primära öronläsande studenternas nuvarande tillgång till litteratur via Legimus etc.

Hur kan vi göra då?

Det finns faktiskt ett sätt. Ett sätt för att öka värdet på den tryckta kurslitteraturen genom att göra den tillgänglig för fler, nå fler. Genom att lägga in Blipsay Lyssningskoder i böckerna, så kan man på ett smidigt sätt variera sitt läsande. Man kan då välja att öronläsa genom lyssningskoden intill texten eller läsa traditionellt, eller blanda. Tips: Här finns mer info www.blipsay.se; tillgängligt för alla författare och förlag att beställa.

De studenter som provat hittills har lovordat dessa böcker, med eller utan dyslexi. ”Såhär borde all kurslitteratur se ut!”

Så varför välja? 

Lägg till fler sätt, det gynnar fler. 

Tillgänglig text handlar om att kunna ta del av informationen i textform, oavsett vilket sätt vi läser på.

Tryckt kurslitteratur och att kunna lyssna på den behöver inte stå emot varandra.

Och alla sätt behövs, Legimus också förstås för de primära öronläsarna som idag har rätt till det, även i fortsättningen.

Det blir ringar på vattnet åt många olika håll utifrån de skolpolitiska uttalanden kring öronläsande som gjorts. Det behöver vi förstå och vara vaksamma inför.

Ringar på vattnet blir det, det är ett som är säkert. 

Foto: @words_edition