Prinsparets stiftelses inlägg om mitt dyslexiarbete
De skriver den 5 oktober 2021 på Linedin och Instagram:
”Genom att främja en värld där våra olikheter ses som styrkor arbetar Prinsparets Stiftelse för ökad respekt och förståelse för alla med dyslexi. I detta arbete har vi sedan 2016 haft värdefull hjälp av Susanna Cederquist som också är expertrådgivare till Stiftelsen. Susanna är föreläsare, utbildare och författare har arbetat länge med att bredda kunskapen om och bilden av dyslexi. Susanna har under åren bidragit till Stiftelsen med gedigen kunskap och information, framförallt vad gäller dyslexins styrkor, bl.a. till ljudboken Älskade dyslexi.
Som del av vårt uppmärksammande av världsdyslexiveckan frågade vi Susanna: Vad önskar du att alla visste om dyslexi?”
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin
Susanna Cederquist, vad önskar du att alla visste om dyslexi?
– Dyslexistyrkor behövs
– Om missförstånden
– Förändringen accelererar
”1. Dyslexistyrkorna behövs
Som barn började jag lägga märke till skillnaderna mellan dyslektiker och icke-dyslektiker, kring läs- och skrivproblematiken förstås men också något mer – styrkorna. Detta fördjupades då jag sedan under min lärarutbildning gjorde mitt examensarbete om dyslexi. Dyslexistyrkorna finns, tro det eller ej, men det är tydligt så, och fler och fler lär sig om dem. Jag har sedan 15 år tillbaka arbetat med att sprida hela bilden av dyslexi i Sverige, och det går framåt.”
”Kompetenseffektivisera mera, kallar jag det och om detta föreläser och utbildar jag inom exempelvis näringslivet. Vi har så mycket att vinna på att acceptera våra olikheter och ta kunskapen om dyslexistyrkorna på allvar! Det är förmågor vi behöver och som är väldigt efterfrågade, inte minst inom näringslivet.”
”2 Om missförstånden
Ibland stöter jag på ett missförstånd på dyslexiområdet. Att jag (och även andra) skulle förringa problematik för att jag pratar om dyslexistyrkor. Självklart är det inte så, hela bilden av dyslexi finns med.”
”Något annat som jag menar är ett missförstånd är att läsproblematiken inte finns kvar hos vuxna och att det hos vuxna främst handlar om skriv- och stavningsproblematiken. I mitt arbete som kursledare för vuxna med dyslexi möter jag många vuxna med läsproblematik. Jag och kollegor i fyra andra länder i Europa genomförde nyligen en enkätundersökning, vars resultat vi presenterade under en internationell dyslexikonferens. När deltagarna i undersökningen skulle rangordna det största problemet kom läsningen överst. Vi får inte förringa dyslexistyrkor, men inte heller förringa problematik. Det ökar stigmatisering och gör så att människor upplever att de inte kan vara ärliga på sina arbetsplatser.”
”3. Förändringen accelererar
Det händer och har hänt mycket spännande runt om i världen utifrån det breda perspektivet på dyslexi. Nya samarbeten och nya nätverk startas och möjligheterna är enorma. Vi är nu många som arbetar för samma sak. Något spännande som nyligen gått av stapeln i London är utställningen: ”Dyslexia – Beautiful minds” på the Design Museum. 134 stora porträtt visades tillsammans med citat och jag hade äran att vara en av dem. Utställning arrangerades bland annat av Amazing Dyslexics och syftade till att lyfta hela bilden av dyslexi, även dyslexistyrkorna.”
”Även i skolvärlden sker förändringen. Jag blir glad när jag ser engagemanget hos lärare jag möter under föreläsningar och utbildningar på skolor. Förståelsen för dyslexi ökar även om många utmaningar kvarstår. Medvetenheten ökar om dyslexistyrkorna, som också behöver få utrymme i klassrummet. Alla barn har rätt att få den kunskap och de verktyg de behöver att få ta del av vad jag kallar en hållbar och likvärdig utbildning. Vi är olika och det är meningen, vi måste bara bli bättre på att inse värdet av det. Skolan är som ett växthus – alla barn ska växa, bara vi vet vilka växtförhållanden de behöver. Det går framåt och jag ser positivt på framtiden!”
”Bilder från utställningen Dyslexia – Beautiful minds på The Design Museum i London.”