Och nu då? – Göm er inte bakom en teknisk förklaring, utan belys den riktiga anledningen Skolverket
Nyligen besökte vi i den svenska dyslexirörelsen gemensamt Skolminister Lina Axelsson Kihlblom för att prata om den situation som råder för elever med dyslexi i vårt svenska skolsystem.
Fokus var de nationella proven i läsförståelse i åk 3 och 6 och de råd Skolverket här förmedlar till skolorna. Vi är många, även via rättsväsendet, som belyst konsekvenserna för eleverna. Konsekvenser som får stora betydelser på många nivåer, både för eleven själv liksom signalerna Skolverket ger skolorna. Kampanjer som #inteettbarntill och #rättvisaNP har samlat många underskrifter och nått ut brett för att stoppa det jag menar är en systematisk diskriminering.
Vad är bakgrunden?
Mer info finner du nedan:
- Se filmen här (https://youtu.be/zWk-4aVd0Rg)
- Läs på valfritt sätt någon av dessa artiklar:
- Inte ett barn till ska behöva utstå denna diskriminering = (https://skolvarlden.se/artiklar/inte-ett-barn-till-ska-behova-utsta-denna-diskriminering)
- ”Lägg Inte ansvaret på andra, Skolverket” = (https://skolvarlden.se/artiklar/lagg-inte-ansvaret-pa-andra-skolverket)
- Även här (https://www.susannacederquist.com/category/inteettbarntill/) på min hemsida.
- Även mer om #rättvisaNP här (https://rattvisanp.org/).
Så vad händer nu då?
Vad gav arbetet som pågått i åratal? Vad gav mötet med skolministern?
Här ser du en film med oss 3 som var med på mötet på Utbildningsdepartimentet och vår direkta reaktion efteråt.
Vi hade som sagt på många sätt ett trevligt och konstruktivt möte. Dock ser jag en fara. Något som är lätt att skylla på för att man i nuläget inte ska behöva göra någonting:
- Digitaliseringen av proven.
Men handlar det om teknik? Är det där problemet sitter? Att det tekniskt skulle vara omöjligt att bedriva nationella prov i läsförståelse som inte diskriminerar och möjliggör flera sätt att läsa.
Svaret är Nej. Proven behöver inte vara digitala för att en rättvisa ska finnas.
Att mena att förändringen inte kan ske för att proven inte är digitala, håller tyvärr inte.
Norge har lyckats här, hur gör då dom? I Norge får eleverna använda samma verktyg som de annars använder i klassrummet. Här finner du mer om hur det är i Norge. Länk: https://www.udir.no/eksamen-og-prover/prover/nasjonale-prover/administrere-nasjonale-prover2/#a163126
Och digitaliseringen flyttas dessutom fram hela tiden vilket man framhäver försenar processen.
Så vad är då problemet?
Vad är problemet för rättvisa prov om det inte är tekniska lösningar?
Jo, för det första har vi redan teknik som möjliggör rättvisa prov genom att eleven exempelvis kan välja att öronläsa texten framför sig. Vi har redan all teknik som behövs.
För det andra; problemet ligger istället i Skolverkets förhållningssätt. Skolverket förnekar olika sätt att läsa, genom att rangordna dem och ogiltigförklara sätt att läsa. Detta tyder tyvärr på både en okunskap om vad dyslexi innebär och ett gammalt förhållningssätt som rymmer fördomar etc. Der handlar inte om att barn med dyslexi ska ställas utan ögonlästräning, vilket är en rel vanlig bild som tyvärr florerar.
Det handlar om att alla barn har rätt att bli läsare, oavsett vilket sätt de läser på. Och många av oss som är dyslektiker, är primära öronläsare. Det behöver vi ha ett Skolverk som känner till och arbetar efter. Vi behöver inte ett Skolverk som lägger ut tydliga hinder för en stor grupp barn i vårt Svenska skolsystem.
Så, Skolminister Lina Axelsson Kihlblom, som dessutom själv har dyslexi – våga lyfta de riktiga argumenten som behövs. Förtydliga exempelvis lagen så att denna diskriminering måste upphöra och ge Skolverket ett uppdaterat och adekvat förhållningssätt till vad skola och utbildning är idag 2022.
Tack för mötet – Låt oss nu skapa historia!
Foton/fotograf: Ester Hedberg